Den tekniska beskrivningen

Här följer en beskrivning åt det tekniska hållet. Vår förhoppning är att det kan inspirera den tekniskt lagde att förstå det hela och kanske skapa ännu bättre tjänster.

Cykla i Skåne har tre huvudsakliga datakällor:

  • Nationella vägdatabasen, NVDB, som är underlag för cykelvägslagret och cykelbarhetslagret.
  • Basnätet för cykel och lednätet för cykel som är Region Skånes underlag för att visa regionala brister i orters tillgänglighet med cykel respektive de nationella cykellederna i Skåne.
  • Skånetrafikens API för ruttning av cykelresor

Nedan beskrivs hur dessa datakällor använts

Cykelvägslagret
Trafikverkets vägdatabaser genom Lastkajen verktyget har använts.  Samtliga data har laddats ner för hela Skåne län med SWEREF99TM som koordinatsystem, och har senast uppdaterats 2018-03-27.  Dataproduktspecifikationerna, som beskriver innehållen, insamlings- och mätmetoderna, till varje datalager kan hittas här. Utöver dessa lager har tätortsgränser också användas.

För cykelvägslagret har Vägtrafiknätets klassificeringar används snarare än GCM vägtyp eftersom det förefaller stämma bättre med verkligheten.  Företeelsen C – Rekommenderad bilväg för cykeltrafik har använts för att visa utpekade blandtrafikvägar.

Cykelbarhetslagret
Cykelbarhetsklassificeringen baseras på Trafikverkets Vägledning för regional cykelvägvisning. Högtrafikerade vägar med en hög skyltad hastighet anses som olämpliga för cykling i blandtrafik, medan lågtrafikerade vägar med en låg skyltad hastighet anses som lämpliga. Se tabellen här. Dessutom används vägbredd i denna klassning – vägar som har ett medelsnittligt bredd på mindre än 3,5 m är också extra lämpliga till cykling eftersom det inte finns tillräckligt utrymme för bilar att köra om. Dessa har dessutom nästan alltid lågt ÅDT.

ÅDT-data finns i NVDB endast på det statliga vägnätet och av detta skäl kan trafikmätningar inte användas för att klassificera samtliga vägar. Därför har i stället den funktionella vägklassningen använts där trafikmätningarna saknas. Den funktionella vägklassningen är baserad på en vägs funktion i det totala vägnätet, det vill säga hur viktig vägen är för trafik.  Funktionell klass 0-3 innefattar motorvägar och huvudleder och är generellt olämpliga vägar för cyklister.  Funktionell klass 4 innefattar huvudgator i stora städer och är  högt trafikerade vägar.  Funktionell klass 5-6 innefattar medelviktiga vägar och med det oftast medeltrafikerade vägar.  Funktionell klass 7-9 innefattar de minst viktiga vägarna för motorfordon och är med det oftast fina att cykla på.

Vägar med attribut ”statlig” och ”kommunal” har valts från lagret med Väghållare och slagits ihop med lagret Driftsbidrag statligt.  Gång- och cykelnätet har tagits bort från lagret med hjälp av lagret Vägtrafiknät.  ”RLID” (vägens ID-nummer) används för att slå ihop Vägtrafiknätet, Väghållare, samt Driftsbidrag statligt, och vägar med attributvärde ”2” (=cykelnät) och ”4” (=gångnät) i fältet ”TYP” har tagits bort.

Genomsnittligt ÅDT och vägbredd har beräknats för varje väg som finns i de Trafik- respektive Vägbredd-lagren.  Medelsnittliga värden har används då mätningarna utförs vid vissa mätpunkter längs vägarna.  Ett virtuellt lager skapades med följande SQL-kommandon för att beräkna trafik- respektive vägbreddvärdena:

select RLID, avg(ÅDTAXELPAR) from Trafik group by RLID
select RLID, avg(BREDD) from Vägbredd group by RLID

”ÅDTAXELPAR” innehåller det totala genomsnittliga antal fordon per dygn i ett år som passerar mätpunkten. På samma vis innehåller ”BREDD” den mätta bredden längs det vägavsnittet. De beräknade genomsnittliga trafik- och vägbreddvärden slås ihop med det föregående vägnätet med RLID som sammanslagningsfält.

Vägnätet är delat enligt skyltad hastighetsgräns, funktionell vägklass, och slitlager. Då hastighetsgränsen, funktionella vägklassen, och slitlagret ändras längs vägen (även vägar med samma ”RLID”-nummer) måste vägnätet delas upp i mindre delar. Varje mindre del med ett visst RLID-nummer innehåller informationen från föregående steg samt hastighetsgränsen, funktionella vägklassen och slitlagret som gäller längs just den delen. Intersectionöverlagringsverktyget används.

Samtliga vägar har getts ett värde som motsvarar de fyra olika trafiksäkerhetsklasserna:

0 = mycket bra
1 = lämplig
2 = tveksam
3 = olämplig eller förbjuden

Först angavs en av de föregående klasserna enligt Trafikverkets Vägledning för regional cykelvägvisning (tabell 2) om ÅDT-mätningar finns.  Det här steget gäller endast trafiksäkerhetsklass 1-3 eftersom trafiksäkerhetsklass 0 är en ytterligare klass som har tagits fram av Region Skåne.  Till exempel, det följande SQL-kommandot används för att välja vägar med en hastighetsgräns på 70 km/tim och en mät genomsnittlig ÅDT mellan 1000 och 2000:

HTHAST = 70 and ( (avg(ÅDTAXELPAR) > 1000 and avg(ÅDTAXELPAR) <= 2000 )

”HTHAST” innehåller den skyltade hastighetsgränsen. Efter att ha valt dessa vägar klassificerades de enligt kriterierna (i detta fall som trafiksäkerhetsklass 2). Liknande SQL-kommandon används i övriga fall.

Där ÅDT-mätningar saknas klassificerades vägarna enligt de följande kriterierna:

  • Vägar med en skyltad hastighetsgräns 90 km/tim eller mer anges trafiksäkerhetsklass 3 då dessa vägar är helt olämpliga oavsett ÅDT enligt tabell 2.
  • Vägar med funktionell vägklass 0, 1, 2, 3, eller 4 anges trafiksäkerhetsklass 3 då dessa vägar är högtrafikerade.
  • Vägar med funktionell vägklass 7, 8, eller 9 anges trafiksäkerhetsklass 1 då dessa vägar är lågtrafikerade.
  • Vägar med funktionell vägklass 5 eller 6 anges trafiksäkerhetsklass 1 eller 2 beroende på den skyltade hastighetsgränsen och huruvida vägarna ligger inom en stor tätort.

Om vägen ligger inom en tätort med en befolkning på fler än 15 000 invånare klassificerades vägen som trafiksäkerhetsklass 2 därför att dessa vägar är fortfarande ganska viktiga och det förväntas ganska mycket trafik på grund av den höga befolkningsmängden.

Utanför stora tätorter klassificeras dessa vägar enligt den skyltade hastighetsgränsen. Om hastighetsgränsen är 40 km/tim eller mindre, så anges trafik- säkerhetsklass 1. Annars anges trafiksäkerhetsklass 2.

Vägar som klassificeras som lämpliga enligt föregående kriterier klassificerades om som trafik- säkerhetsklass 0 om vägarna har en extra låg skyltad hastighetsgräns samt ett extra lågt trafikflöde. Detta gäller vägar med en ÅDT på 250 fordon eller mindre. Där ÅDT-mätningar saknas användes vägar med funktionell vägklass 7, 8, eller 9 istället.  Vägarna med ett medelsnittligt bredd på mindre än 3,5 m lades också till.


( trsakerhet = 1 and avg(ÅDTAXELPAR) <= 250 )
or ( trsakerhet = 1 and HTHAST <= 30 and(KLASS = 7 or KLASS = 8
or KLASS = 9) ) or ( trsakerhet = 1 and avg(BREDD) <= 3.5 )

Huvudstråk
Huvudstråken bygger på det skånska basnätet för cykel som visar möjligheterna att cykla mellan alla Skånes tätorter och betydande målpunkter. Basnätet är uppdelat i fyra nivåer: Bra, tveksamt, dåligt och i omväg. På Cykla i Skåne har klassificeringarna Bra, tveksamt och i omväg använts.

Lednätet
Lednätet består av de nationella lederna för rekreation och turism som går och planeras för i Skåne. Det lager som använts i Cykla i Skåne är skapat av Region Skåne. C-Cykelled i NVDB har inte använts eftersom kommande Sydkustleden inte finns där. Lederna finns också som ständigt uppdaterade gpx-filer för Kattegattleden och Sydostleden på deras respektive hemsidor.

Ruttningen
För ruttningen av cykelvägar används Skånetrafikens API. Det har inte riktigt samma parametrar som cykelbarhetslagret, vilket gör att de föreslagna rutterna inte alltid överensstämmer med cykelbarhetslagret respektive huvudstråken.

Länkar till lagrens WMS- respektive WFS-adresser kan fås av jonas.hedlund@skane.se

Tillbaka till kartan